Funktionerna får oftast mest uppmärksamhet när ett företag väljer nytt affärssystem. Hur fungerar faktureringen? Vad kan rapporterna visa? Det är relevanta frågor, men de berättar bara halva historien.
Den andra halvan handlar om hur systemet hänger ihop med allt annat som företaget använder, till exempel branschsystem, e-handel och bank. Och inte minst AI-verktygen, som allt fler kopplar till sitt affärssystem. Det är här många ERP-projekt blir dyrare än planerat.
Och kostnaderna ökar sällan direkt. I stället smyger de sig in i timmarna som går åt till att flytta data mellan system och rätta fel. Många företag lägger en stor del av IT-budgeten bara på att hålla gamla kopplingar vid liv.
AI gör integrationerna viktigare än någonsin
Det räcker inte längre att systemen utbyter data en gång per dygn. AI-verktygen ska hämta siffror och svara på frågor medan arbetet pågår, och de blir allt fler. Vissa är inbyggda i affärssystemet, andra kopplas på utifrån. Utvecklingen går snabbt och kommer bara att ta fart de kommande åren.
Alla AI-verktyg är beroende av korrekt och uppdaterad data. Får de ofullständiga siffror blir svaren därefter, och då fattas beslut på fel grunder. Varor blir liggande i lager och binder kapital. Fakturor skickas aldrig.
Dessutom växer gapet. Enligt TechSverige har en genomsnittlig svensk organisation över 25 procent mer data i dag än för två år sedan, men förmågan att dela den mellan systemen har bara ökat med 7 procent.
Ju mer som hänger ihop, desto mer har AI att arbeta med. Och med allt i samma system finns det bara en version av siffrorna. AI:n slipper välja mellan två lagersaldon som inte stämmer, och får ett mer komplett och tillförlitligt underlag att bygga på.
Ett problem som är lätt att missa
Det handlar inte om att företagen har varit sena på bollen. Antalet integrationer har ökat kraftigt på bara några år, och verksamheter är i dag betydligt mer beroende av dem. Samtidigt har det länge varit svårt att bygga kopplingar som håller när verksamheten växer och nya verktyg ska kopplas på.
Många upptäcker inte heller problemet förrän det har vuxit sig för stort. Felen rättas manuellt längs vägen och blir efter ett tag en del av rutinen. Ingen funderar längre på varför det måste göras.
Det syns i statistiken. I SCB:s rapport AI-användning i företag från slutet av 2025 uppger 34 procent av svenska företag att inkompatibilitet med befintliga system är ett hinder. Mörkertalet är sannolikt stort.
Tre vanliga misstag som driver upp kostnaderna
En vanlig fälla är att lösa ett behov i taget. Nya kopplingar och speciallösningar läggs till i takt med att behoven dyker upp. Resultatet blir ett lapptäcke som fungerar ett tag, men som med tiden blir svårt att underhålla och uppgradera. Med fler kärnfunktioner i samma system minskar risken att kopplingarna fallerar.
Ett annat vanligt misstag är att tro att ett API löser allt. Ett standard-API är en bra utgångspunkt, men ingen färdig lösning. Utan kontroll över vilken data som ska vart fylls systemen med information de inte behöver. Det går ut över prestandan och leder till mer manuell felsökning = merjobb.
Ett tredje vanligt misstag är att underskatta vad underhållet kostar. Varje timme som läggs på att lappa gamla kopplingar tas från något annat, till exempel nya AI-verktyg eller utveckling av verksamheten. Företag som tar kontroll över sina integrationer och samlar mer i ett system får ett försprång.
Vill du veta mer?
Vi har tagit fram en guide om varför integrationer är så viktiga för effektivitet och tillväxt. Den innehåller också en checklista som ni kan gå igenom tillsammans med IT eller ledningsgruppen.
{{cta-1}}
